Hej, välkommen till DPJ! Kundtjänst mån-tors 08-17, fre 08-16. Telefon 08-444 52 24

Inreds Ljusguide


Visste du att ljuset styr kroppens hormonproduktion och rytm?
Utgår vi ifrån att ljuset hör ihop med vårt välbefinnande, blir det desto viktigare att belysa våra varjedags miljöer på rätt sätt! Vi har gjort en sammanfattning av de fakta du behöver för att välja rätt ljuskälla och belysning.

Inred Belysningsguide är din guide till en bättre belyst miljö!

Hur uppfattar vi ljus? Vi uppfattar ljus utifrån en mängd faktorer. Den bästa ljussättningen är den som smälter in i sin miljö och samtidigt uppfyller behovet av ljus.

Grundbegrepp kortfattat:

Effekt anger den energi ljuskällan förbrukar per tidsenhet.

Ljusflöde är den ljusstrålning som en ljuskälla avger totalt i alla riktningar. Ljusflöde som träffar en yta definieras som belysningsstyrka med enheten lux.

Ljusstyrka är styrkan av ljusstrålning som en ljuskälla eller armatur avger i en riktning. Enheten är candela och redovisar hur mycket strålning som avges i en specifierad vinkel.

Spridningsvinkel är den vinkel inom vilken ljusstyrkan uppgår till minst 50% av värdet.

Ljusutbyte beskriver hur effektiv en ljuskälla är, dvs. hur mycket ljus som alstras per watt. Beräknas i lumen per watt.

Ögats ljusuppfattning eller Spektralfördelning är ögats ljusuppfattning vid olika betingelser i omgivningen som påverkar vårt seende och biologiska välbefinnande.

Färgåtergivning, RA-index är en ljuskällas förmåga att naturligt återge färger.

Ljusfärg och färgtemperatur är upplevelsen av ljus som kallare eller varmare.

Ljusfärgväxling betecknar ett dynamiskt färgat ljus som är styrbart. Här finns två styrväxlingsprinciper- RBG eller CMY.

Ljushet och luminans är begreppet för en ytas ljushet. Enheten är candela per kvadratmeter. Luminans är ett mått på hur en yta uppfattas.

Livslängder beskriver en ljuskällas optimala livslängd. Medellivslängden har uppnåtts när hälften av lamporna i en anläggning slocknat.

Källor:
"Våra vanligaste ljuskällor" från Annell Ljus + Form
"Lilla ljusboken" från Osram

Ljussätt din arbetsplats

Kunskapen om ljussättningens möjligheter har alltid funnits bland teaterfolk. Scenografer och ljussättare vet hur man får ett rum att bada i eftermiddagsljus eller morgonljus. Det är den tekniska utvecklingen inom belysningsområdet som har gjort att stora massan nu har större möjlighet att använda oss av den senaste inom ljussättning. Inte bara ljusarkitekter och ljussättare kan skapa bättre belysta miljöer!
Istället för att tänka att rummet ska vara 'ljust', tänk på ett rum fullt av kontraster mellan ljust och mörkt, natt och dag och olika färgskiftningar i rummet.

Det första du måste tänka igenom är vilket typ av ljus du behöver till miljön du ljussätter. Exempelvis kan dagsljus vara bra för arbetsplatsen och då gärna reglerbart för att anpassa ljuset till dygnsrytmen.
Olika armaturer ger olika behov till olika miljöer. Försök att kombinera många olika typer av belysning för att få fram ett bra allmänljus. Exempelvis behöver de flesta rum någon typ av takbelysning kombinerat med golvlampor och eller bordslampor. Komplettera gärna dessa med en effektbelysning i fönster eller nischer, bakom möbler eller riktat mot tak, vägg eller golv.

Några tips till belysning för offentliga miljöer

Entré
Tydliggör entrén med ljus så att den ser inbjudande ut.
Reception
Receptionen är en central del av företaget och ska belysas och markeras. Ljuset ska göra det möjligt att läsa och skriva vid receptionsdisken.
Korridorer
Inga spotar ska riktas rakt uppifrån, utan ljus ska riktas mot väggarna. Lågt sittande, vinklat eller färgat ljus skapar spännande kontraster.
Arbetsplatser
Du ska ha mest ljus på den del av din arbetsplats där du läser mycket, tex. ditt skrivbordsunderlägg. På övriga delar av ditt skrivbord och runt resten av arbetsplatsen bör du ha mindre ljus. Det är viktigt att du inte blir bländad av din eller någon av dina arbetskamraters lampor. Undvik blänk och reflexer. En bra lösning är oftast en kombination av ett jämnt allmänljus i lokalen och tex en skrivbordslampa eller en nedpendlad lampa över din arbetsplats.

Tänk på:
- Du bör ha möjlighet att påverka mängden ljus på din arbetsplats genom att ljusreglera lampan.
- Behovet av ljus ökar ju äldre du blir. En 40-åring behöver ofta dubbelt så mycket ljus som en 20-åring.
- Behovet av ljus är också olika beroende på dina arbetsuppgifter.
- Välj produkter med T5-lysrör eller kompaktlysrör. De drar lite energi, har lång livslängd, avger lite värme och ger bra ljus.
- Välj flimmerfritt ljus. Kräv att lamporna ska vara utrustade med HF-drift.

Källor:
Osram
Philips
Annell Ljus + Form
Luxo

Ljus och miljö

19% av världens samlade elförbrukning används till belysning.
Hur påverkar egentligen vår användning av ljus vår miljö?

Positiva effekter för miljön
Den renaste kilowattimmen är den som inte behöver produceras. För att bedöma en produkts miljöpåverkan måste hela livscykeln beaktas. I en livscykelanalys utreds hur mycket miljön påverkas vid tillverkning, under användning och vid skrotning. För belysningsprodukter är det användningsfasen som innebär den största miljöbelastningen medan tillverkning och skrotning inte har så stor påverkan på miljön. Flera utredningar visar att 90% av miljöpåverkan sker under användningen och det beror på energianvändningen. All produktion och distribution av elektrisk energi innebär en miljöbelastning och kan den reduceras så innebär det följaktligen miljövinster.

Ytterligare en positiv faktor är att modern belysning belastar miljön mindre och då framförallt när det gäller miljöfarliga ämnen. Nya ljuskällor, speciellt T5 lysrören, innehåller väsentligt mindre mängd kvicksilver än äldre och genom att de dessutom håller längre blir det färre byten och därmed ännu mindre mängd miljöfarligt avfall som behöver tas om hand.

Branschen tar dessutom genom producentansvaret hand om återvinning av gamla armaturer och ljuskällor varför skrotning och avfallshantering inte längre utgör något skäl att vänta med ett byte. Med andra ord ett plus även för kretsloppstänkandet.

Källa:
Ljuskultur- Belysningsbranschens informationsorgan

Ljuskällor

Att välja ljuskälla till en armatur har avgörande betydelse om belysningen blir bra eller dålig. Ljuskällor med likartat utseende kan ha helt olika egenskaper. För att du ska välja rätt ljuskälla behöver du några grundläggande kunskaper om olika ljuskällors egenskaper, deras fördelar och nackdelar i olika situationer.

Ljusarmaturer, lampor, är i regel utförda för en viss typ av ljuskälla. Faktorer som funktion, teknik, driftförhållanden, livslängd och elsäkherhet är alla viktiga vid val av belysning.
En fungerande ljussatt miljö där varje ljuskälla används på rätt sätt är essentiellt för optimalt ljus och energisparande!
Därför är det viktigt att inte låta lampan användas tills den slocknar som en vanlig glödlampa, utan att byta ljuskälla när lampans optimala livslängd har nått sitt slut. Detta för att förhindra en nedsatt belysningsnivå.

Ljuskällor väljs efter följande kriterier:

Visuella egenskaper
- Ljusflöde
- Ljusfördelning
- Färgåtergivningsförmåga - Färgtemperatur

Miljöhänsyn
- Verkningsgrad
- Ljusreglering
- Material & Återvinning

Driftegenskaper
- Livslängd
- Ljus- och färgstabilitet
- Spänningskänslighet
- Tändning, återtändning
- Serveicevänlighet
- Ekonomi

Glödljus
Glödljus är ljusalstring med hjälp av höga temperaturer i en glödtråd.
Elströmmen orsakar friktion i en glödtråd och som en biprodukt till den värme alstras det ljus. Denna glödtråd förångas så småningom och brinner av. Glödlampor ger ett varmt ljussken med en temperatur mellan 2400K och 3400K. Glödljuset förbrukar mycket energi och har kort livslängd. Det medför också en betydande värmestrålning.
Den vanliga glödlampan med sin låga verkningsgrad är svår att motivera i professionell och offentlig miljö. Däremot riskerar man en kvalitetsförsämring i fråga om ljusatmosfär och färgåtergivning när man väljer effektivare ljuskällor.

Halogenglödlampor
Halogenlampor är mindre och effektivare än vanliga glödlampor. De förbättrade egenskaperna är främst en ökad verkningsgrad, längre livslängd och vitare ljusfärg. Alla halogenlampor kan liksom glödlampor ljusregleras.
Halogenglödlampor finns med eller utan reflektor.

Urladdningsljus
Till gruppen urladdningsljus hör bla lysrör, lågenergi och metallhalogen, natrium, kvicksilver och induktionslampor. Ljuset alstras genom en urladdning i gas och metallånga mellan två elektroder i ett slutet glasrör.
Fördelen med urladdningsljus är den långa livslängden, (upp till 50.000 timmar) mycket hög verkningsgrad samt förmågan att ge mycket ljus. Urladdningslampor kräver ett förkopplingsdon.

LED-ljus
LED=Light Emitting Diode=lysdiod
LED-lysdioder är bara några millimeter i storlek. Ljuset alstras av elektroluminiscens, dvs ljus uppstår när en ström går genom en gränsyta mellan två delvis olika halvledarmaterial.
Ljusalstringen sker inte via något mellanled (som värme) och har därför hög verkningsgrad. Själva ljuspunkten är endast några tusendels millimeter i diameter. Fördelen med LED är extremt långa livslängder, (upp till 100.000 timmar) de minimala måtten, mekanisk tålighet, låg el förbrukning samt förmågan att skapa rena färger.
LED-dioder ger mer ljus i kyla. Ju varmare det är, desto mindre livslängd har ljuskällan. LED-ljusen är direkt olämpliga i en bastu. LED-ljus finns idag i olika färger. Färgtemperaturen växlar mellan 3000K (varmt ljus) till 6000K (kallt vitt ljus). Man kan koppla olika typer av styrningar såsom DALI eller OMX till armaturerna och få fantastiska färgeffekter med varierade färger.
Tänk på att rött ljus inte syns under vatten och att fasadbelysning har bygglovsplikt!

Vi värnar om miljön och rekommenderar ljuskällor med energisnål förbrukning!